Livet går verkligen upp och ner hela tiden. Att sova börjar igen bli svårt. Har så mycket i huvudet och det vill verkligen inte komma ut. Skolan känns bara för mycket just nu och allt annat också. Hur kunde det bli såhär? Suck. MEn så är ju livet, livet har sina perioder. Idag ville jag inte till skolan, verkligen inte. Jag ville vara hemma. När jag kom till skolan kändes det tungt. Tårarna var nära och jag kände mig tung. Ni vet reklamen om de barn som bär på en tung hemlighet och när trapporna går sönder när barnet går i trappan. Så tung kände jag mig idag. Suck..

Idag har jag ju som sagt varit i skolan. Har precis kommit hem så blev ingen lång stund där idag. Mamma kommer klockan 4, efter jobbet, och ska fika här :) Ikväll är jag egentligen sjukt sugen på bio. Man kanske ska åka på bio själv? Är det töntigt? För det hade varit jävligt skönt. :) Kanske ska jag göra så.. Värt att fundera över faktiskt...Isf blir det New moon :)

Nää, lägga mig på soffan och vila nacken och axlarna för fy vad ont jag har i dem och huvudet ska vi inte prata om. Har ofta, för ofta nu för tiden jävligt ont i huvudet. Är det stress? Inte fan vet jag, jag känner mig inte stressad men jag känner att allt som skall blir gjort. Men jag har alltid varit en person som rycker på axlarna och säger att det löser sig ändå, varför stressa? Suck. Men det är ju denna tiden på året...så är det ju bara.

Soffan!

Jag bär ett skal, vackert och starkt, men innanför skalet är det svart och fördärvat.