Saknaden...

Nu kommer den krypande. Saknaden, saknaden av närhet. Och så tänker jag då på han, men det är ju bara närhet jag vill ha, men det vet jag att jag inte behöver från han. haha. suck, vilken dag, vilken helg och vilken vecka! Men jag är iaf inte förvirrad längre. Jag bara trivs som det är just nu.. jag hade glömt hur härligt singellivet kunde vara. haha! Men sen finns det ju söndagarna, som idag, som är jobbiga att vara själv på. Men det löser sig det med. Jag är ensam fysiskt men ändå inte ensam liksom :) och jag gillar det!

Ett öre för dina tankar

Skriv precis vad du känner för:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Vill gärna veta din blogg, Tack!

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0