Imorgon gäller det. Imorgon kanske jag har det jag har kämpat för ett tag nu. Imorgon kanske jag har körkort! Jag vill berätta för jag har berättat för alla andra, och det betyder inte att jag är säker på att jag kommer klara det. Men klarar jag inte det är det ju inte hela världen, eller hur? Men förhoppningsvis klarar jag det:-) på fredag blir det lite tjejkväll skulle man kunna säga:-) ska till Malmö och träffa gamla gruppen igen:-D det ska bli så jävla kul:-) aja nu har jag berättat att jag ska köra upp imorgon så kuggar jag så blir det ju lite pinsamt;-) haha

Godmorgon. Ligger fortfarande i sängen. Vill inte gå upp men måste, om tre minuter. Veckan har bestått av jobb, jobb och jobb. Det är skönt att vara tillbaka på jobbet! Bara skolan snart också blir färdig! Igår var jag och Filip ute och sprang efter jobb. Känner mig ganska mör i bena, en av anledningarna till att jag inte vill gå upp;-) nä nu har klockan ringt sista gången Dags att gå upp!

Lördag, redan. På måndag börjar jag jobba igen, vilket innebär att min semester är slut på söndag. Inte så pepp till att börja jobba och plugga samtidigt igen. Inte alls pepp på det. Ibland undrar jag om jag någonsin kommer ta examen. Känns inte så ibland. Ibland ångrar jag att jag tog jobbet, jag trodde inte att det skulle bli såhär tufft! Ibland vill jag bara vara hemma resten av livet, bli hemmafru eller något, fast jag vet att jag hade blivit rastlös som fan. Ibland är livet för jävligt, men oftast är det underbarn:-) man kan oftast sätta ord på vad som är jobbigt och dåligt, jag är duktig på det iaf. Men det som är bra sätter man inte lika ofta ord på mer är underbart. Då vet alla vad man menar:-) och även om jag tycker det ska bli skit att börja jobba igen så är ändå min omgivning underbar:-) flummigt inlägg, men det blev som det blev bara:-) förresten, vet inte om jag sagt det innan, men jag har klarat uppskrivningen till körkortet:-) fick en poäng över godkännt:-)

Jag läste en kommentar på facebook nyss där personen i fråga ställde frågan varför vissa inte kan ha partner och vänner samtidigt? Jag vill besvara, men inte av elakhet utan mest av intresset av frågan. Jag tror man måste ha en partner innan man ställer frågan. Jag har varit sambo i över ett år nu, vi är förlovade och planerar en framtid tillsammans. Jag har definitivt inte glömt mina vänner, men jag umgås inte lika mycket med dem längre. Så då till frågan varför? Jag vet egentligen inte. Jag vill men jag vill samtidigt träffa Filip. Men då kommer säkert svaret, ni bor ihop så ni träffas ju hela tiden. Nä man gör faktiskt inte det. Inte när båda jobbar heltid och det är ju inte riktigt meningen att man bara träffas när det är dags att sova! Därför kan det gå flera dagar innan jag träffar en vän. Jag träffar dem fortfarande men inte i samma utsträckning som när jag var singel då jag alltid var upptagen med vännerna. Livet förändras men självklart ska man inte försumma vännerna helt, men det är faktiskt vännernas ansvar också att hålla kontakten med en. När jag såg kommentaren var jag tvungen att skriva om det här eftersom det tog lång tid för mig att förstå varför jag inte träffar mina vänner i samma utsträckning längre. Så detta är inget personligt bara en tanke:-)