Jag var där när telefonen ringde stup i kvarten.
Jag var där när han sa "Det är bara hon, jag vill inte svara."
Jag var där och såg hans falska sms han skrev till henne "Jag ska ta jobbet i gbg, vill inte träffa dig med." nått i den stilen.
Jag var där när han låg bredvid mig och sa "Jag älskar dig".
Jag var där när han sa "Jag vill inte såra henne, hon har det svårats, du är starkare".
Jag var där när han sa "Skriv inte detta i din blogg för då förstår hon."
Jag var inte där när jag avslutade detta.
Jag var inte där när jag kännde att det blev för mycket.
Jag var inte där när han ringde mig, stupfull på nyår och skällde ut mig för att jag avslutade det.
Men jag är här nu, ett nytt år. En människa som han är inte värd mycket. Jag har turen att ha tappat känslorna för han. Självklart får jag ont i magen när jag tänker på han, vilket inte händer ofta längre. Men när jag öppnade din blogg idag, av ren nyfikenhet, började jag skaka. Jag skakar fortfarande. Svårt att förklara känslan men jag skakar för att jag läst det jag gjort. Men det är inte han jag är ute efter längre. Ändå känner jag rädsla. Ren och skär rädsla... Jag tror jag behövde de dagarna vi spenderade för att inse att det enbart var närheten jag var där för. Och visst fick jag närhet och jag fick sex.. men känslorna svalnade mer och mer....Jag kan ju inte säga att han är helt borta från mina tankar för jag besöker ju fortfarande hennes blogg och skriver fortfarande om han nu, men det är mer känslor som, nästan hat, uttrycker sig i mig när jag tänker på han. Idag satt jag med min nya almenacka och där kunde man se hela 2009 också. Jag tog en bläckpenna, korsa och tryckte hårt med pennan, täckte över 2009 och skrev typ att det året är borta, det finns inte. För det gör det inte längre.. Det var det värsta året i mitt liv, jag har aldrig någonsin mått så dåligt psykiskt som jag har gjort år 2009. Jag tror inte jag kan komma på en enda sak som som har varit gott det året. Men nu är det slut, det är över och 2010 är här! Ett år som började sjukt bra. Och det verkar hålla i sig ett tag iaf :) Jag vet inte om du läser detta, eller om du vill se detta, men jag vill att du ska veta och jag vet att han läser den, som han sa: "Anledningen till att jag inte hörde av mig var för att jag hade din blogg, jag kände mig inte så långt borta från dig då." Men det kvittar vad jag är skriver så bryr han sig inte. Han låtsas göra det men gör inte det. Iaf, nu har jag fått det ur mig. Och jag tänker lämna er ifred, eller rättare sagt dig A kommer jag lämna i fred för han har jag redan lämnat, det gjorde jag innan nyår!